Stereomikning kan användas när man vill spela in allt på två kanaler eller som en del i en större inspelning. Det kan t.ex. vara ett körpålägg i en rockproduktion, en blåssektion i ett storband, ”överhäng” till ett trumset (mikrofoner ovanför cymbalerna) eller ”ambience” (rumsklang).
Det finns flera beprövade tekniker men en som är lätt att lyckas med och ger ett bra resultat kallas XY-mikning. Den innebär att du sätter mikrofonerna med kapslarna precis ovanför varandra vinklade ungefär 90 – 120º.
X/Y-mickning ger en ganska bred stereobild med god mittpunkt och som går att använda i mono. (Viktigt till exempel när det ska spelas i radio och TV.)
Avståndet till ljudkällan avgör hur mycket efterklang som kommer med på inspelningen. Ju längre avstånd mellan mikrofoner och ljudkälla desto mer efterklang.
En mikrofon fungerar inte som den mänskliga hörseln. Du måste placera mikrofonen mycket närmare än vad dina öron tycker. Erfarenheten får avgöra avståndet men börja med att prova ett avstånd på 1 – 3 m.
Avståndet avgörs även efter hur mycket efterklang som finns i rummet. En kyrka ger till exempel mer efterklang på inspelningen än ett sovrum med samma mikrofonavstånd.
[C]